Engelsk körmusik, Cambridge
Blomprakt i Cambridge University Botanic Garden, Foto: Anders Lindström
Sedan lång tid tillbaka har vårt lands lutherska kyrkomusiktradition, av naturliga skäl varit knuten till Tyskland. Luther själv, Schütz, Bach, Mendelssohn, Brahms med flera har varit och är fortfarande stora förebilder, även för Sveriges musikkultur i stort. Men i den lutherska kyrkan i Norden kunde musiken också upplevas som perifer och sinande vad gäller gudstjänstmusiken i mitten av 1900-talet. Så sent som på 1960-talet hölls s.k. aftonsång varje söndag i alla kyrkor, men kom i sin torftighet mer och mer att betraktas som en kvarleva från medeltidens tideböner där Vespern tidigare med sina sjungna lovsångsmoment varit den främsta gudstjänstformen vid dagens slut. Denna vår aftonsång kom till sist att bestå av enbart en psalm, predikan, bön och psalm.
Under 1970-talet började det dock hända saker som kom att påverka hela vår svenska kyrkomusik-tradition, och svaret på vad detta var: Anglikansk kyrkomusik! Själv hade jag besökt England första gången 1969. I King´s College Chapel i Cambridge fick jag uppleva något som kom att förändra mitt liv. Det var den anglikanska kyrkans rika aftonsångsgudstjänst, Choral Evensong, som sjöngs där, och som än i dag utgör en av de främsta och viktigaste företeelserna i den anglikanska kyrkans gudstjänstliv. Till detta kommer den starka Christmas Carolstraditionen som i Cambridge, och främst King´s College, med den berömda kören och dåvarande ledare David Willcocks förts ut i världen genom sina nu legendariska radio- och grammofoninspelningar. Vidare körboken ”Carols for Choirs” som fått en formidabel spridning till körer runt om i världen med efterföljande utgåvor.
King´s College Chapel and Choir, Cambridge. Fotografer okända
Om KCC, klicka: www.kings.cam.ac.uk/choir
Väl hemkommen till Sverige, Sollentuna och Kummelbykören, sattes arbetet igång med att öva in och presentera Choral Evensong samt Christmas Carols i kyrkorna här hemma. Carolsgudstjänsten med sina nio textläsningar om berättelsen kring Jesu födelse kändes för oss som en särskild uppgift: Kördräkter från Wippbells i London köptes in för att skapa samma ”synliga” atmosfär som i England. Skillnaden dock att unga flickor sjöng i sopran- och altstämmorna i stället för gossar s.k. trebles och countertenorer.
Men för att även söka nå det engelska ”soundet” kunde vi även ha s.k. countertenors med i vår altstämma, d.v.s unga män som gärna ville pröva på att sjunga ”falcett” i altstämman. Andra saker var vår nära relation till liturg, organist, textläsare och hur vi uppträdde, gick i procession, var placerade i kyrkorummet vilket också var viktiga delar i det hela.
En speciellt utmärkande sak är också det sätt som psaltarpsalmerna "the chants" traditionellt sjungs på i den anglikanska gudstjänsten. Vi är då inne på uppdelningen av kören i två hälfter, en på var sida i kyrkorummet; decani och cantores, som det heter. Denna uppdelning härstammar från tidegärdstraditionen i klostren och är bl.a. till för att växlsångsmässigt deklamera Psaltarpsalmernas verser som i vissa fall kan vara ytterst många. "The anglican chants´" musikaliska struktur är också speciell: Varje Psalm är tonsatt och noterad i fyrstämmig körsättning (7+7 takter) och används som underlag för gestaltandet av texten. Texten sjungs med utgångspunkt från det reciterade ordets språkform och rytm, således inte efter fasta notvärden. Det är detta som gör psaltarpsalmssjungandet så särartad i England, samtidigt så berörande. I sammanhanget har organisten, där denne är med, en viktig uppgift i sitt spel tillsammans med kören, d.v.s. att "måla" och förstärka de uttryck varje vers förmedlar. Här är de engelska organisterna mästerliga föredömen i att utnyttja orgelns möjligheter.
Jag frågade vid ett tillfälle en engelsman som för länge sedan lämnat körsjungandet därhän för andra uppgifter i livet: Vad betydde mest för dig när du stod i katedralkören och sjöng, och vad lever kvar i ditt inre nu när du inte sjunger?: "the chants" var hans snabba och tveklösa svar.
När vi tog oss an detta ovanliga sångsätt i Kummelby och Silverdal i Sollentuna, kom vi ganska snart att här hemma betraktas som ambassadörer för en ny tradition från en mycket gammal kultur.
Varje år vid jul-nyårstid turnerade Kummelbykören i olika delar av landet och sjöng Christmas Carols, på engelska. Jag minns särskilt tre äldre damer som vände i portgången i Piteå landsförsamlings kyrka när de upptäckte att det skulle sjungas på ”utrikiska”. Vår sång rönte dock stor uppskattning varhelst vi kom och det kändes att det var något nytt och efterlängtat vi förmedlade, trots, eller tack vare den månghundraåriga engelska traditionen.
Först år 1972 var det som kören, till en början motvilligt, började sjunga evensong och carols på svenska: Representanter för Sveriges Kyrkliga Studieförbund och organisationen Ung Kyrkomusik hade nämligen tagit kontakt med mig och presenterat ett förslag om ett omfattande projekt som skulle innebära en pilotkurs för svenska kyrkomusiker i Cambridge 1973. Vidare utgivning av två böcker; Carols vid Betlehem (Christmas carols på svenska), Min själ prisar Herren (Evensong på svenska) samt två LP-inspelningar med samma namn som skulle publiceras och ges ut på Verbum Förlag att användas som studiematerial av svenska körer och körledare. Till ledningsgruppen för detta projekt ville man ha mig med i egenskap av ”expert”, dirigent, seminarieledare, medredaktör samt kontaktperson mot det brittiska körlivet. Övriga profiler i denna ledningsgrupp var Eva Norberg Hagberg, poet, författare och översättare. Per Olof Sjögren, teolog, liturgisk expert samt domprost i Göteborg. Sist men inte minst betydelsefull ingick Kjell Bengtsson, körledare och organist därtill studieledare i SKS och projektets drivande kraft.
Carols i Jultid (Verbum) Min själ prisar Herren (Verbum) Engelsk körmusik (Verbum) Carols i Jultid (Verbum) Carols vid Jerusalem (Ackolad)
Psaltarpsalmer (Kummelby Förlag)
Av ovanstående är allt utgånget från förlagen. Dock inte Psaltarpsalmer som tillsammans med annan engelsk musik kan köpas här på Kummelby förlag. Klicka på Notmaterial
För mig och Kummelbykören kom allt detta att genomsyra vår profil och verksamhet under många år, dels genom vår medverkan vid pilotkursen för kyrkomusikerna i Cambridge, dels genom nya turnéer hemmavid, men nu med sång på svenska språket. Vidare inspelningar, som i slutänden kom att bli fem LP-skivor med engelsk körmusik, alla tyvärr utgångna. (om Kummelbykören se rubriken Körer, underrubrik Kummelbykören).
En stor del av min roll i projektet blev också att knyta kontakter med en mängd engelska dirigenter och organister både inför pilotkursen och framledes. Många kurser för svenska kyrkomusiker kom att genomföras sommartid på olika colleges i Cambridge, främst Wesminster College, med profilerade gästlärare som: dirigenterna David Willcocks, Philip Ledger, Nicholas Cleobury, John Rutter, Bob Chilcott, Simon Phipps, Richard Cooke, organisten Margaret Phillips m.fl. Med erfarenheter av studier med dirigenter i England som: George Guest, David Willcocks, Charles Farncombe, Nicholas Conran kom jag själv också att inta rollen som seminarielärare vid flera av dess kurser både i England och här hemma i Sverige.
Sir David och Anders vid S:t Giles Church. Westminster College där de flesta kurserna för svenska kyrkomusiker hållits. Fotografer okända
Kyrkomusikerkurs, Westminster College 1980. Längst till vänster Nicholas Cleobury och Margaret Phillips. Fotograf okänd.
Kyrkomusikerkurs, Westminster College 1982. Gästledarna Nicholas Cleobury och Margaget Phillips t.v. Fotograf okänd.
Nicholas Cleobury Birgitta Rosenquist Cecilia Rydinger Anders Lindström. Fotograf okänd
Körsångare från Västerås stift inför sitt framförande i King´s College Chapel med musik av Sir Michael Tippett. Här samlade i Clare College, Fotograf okänd.
mer om Västerås stift och dess musikliv, www.svenskakyrkan.se/vasteras
Vad det första pilotprojektet, bokutgivningar, skivinspelningar samt kurserna som genomförts under en följd av år i Cambridge med möjlighet för svenska kyrkomusiker att på plats leva sig in och förkovra sig i den anglikanska kyrkans musik....., vad det betytt för församlingarnas körer och svenskt kyrkomusikliv kan inte överskattas.
Kyrkorna står dock inför stora förändringar för sin överlevnads skull. Nya tolkningar måste till som strävar bort från osund teologi och osunda traditioner. Därmed kommer nya språkformer och uttryck att bli till positiva utmaningar i traditionellt gudstjänstliv, kyrkornas musikkultur samt förhoppningsvis också till glädje för skönhets- och kärlekslängtande människor.
Anders Lindström.
Här är ett par länkar till två andra uppmärksammade collegekörer i Cambridge, varav den ene är en, vad man kallar blandad kör: Clare College Choir. Den andre är S:t John´s College Choir. Länken till King's finner du under bilden av King´s College Chapel.
Även länkar till organister och dirigenter:
www.nicholascleobury.net/index.htm
www.last.fm/music/Richard+Cooke+(conductor)