Kummelby Förlag & Produktion
Munthe besökte sällan gården.
MUNTHES HILDASHOLM, III
Hildasholms trädgårdar. Foton: Anders Lindström
Stengården (Hildasholm) i Leksand blir aldrig ett hem för Axel Munthe. Sommartid finns däremot ett England i miniatyr innanför murarna med Axels hustru Hilda och sönerna Peter och Malcolm som anlägger trädgårdar, färdigställer teaterdockor, anordnar trädgårdspartyn, sommarspel och tebjudningar.
När huset 1910 blivit inflyttningsklart lägger Hilda Munthe tid och möda åt att planera, anlägga och sköta Stengårdens trädgårdar. Huset fylls med möbler och konstföremål främst från hennes hem. Peter, äldste sonen som är konstnärligt lagd, färdigställer målningar i husets kapell. En flygel skaffas till övervåningens salong. Munthe befinner sig mestadels på Capri och i Alperna eller med drottning Victoria på Tullgarns slott. I februari 1919 skriver han till Hilda: "Du kan betrakta egendomen i Leksand som din. Men jag är för fäst vid detta ställe som jag skapat för att inte vilja se det en gång till innan jag lämnar det för alltid."
Axel och Hildas relation har brutits, men de skiljde sig aldrig, 1924 börjar de brevväxla igen. Hilda beskriver i ett brev varför hon tagit barnen med sig och sett sig nödsakad att lämna honom. Hon redogör i skarpa ordalag om barnens situation samt sin syn på Munthes förslag om skilsmässa, men under året blir tonen vänligare mellan dem.
Här följer en bildkavalkad från Hildasholms trädgårdar i sommarprakt. Foto: Anders Lindström
Påfågelsträdgården
Rosenträdgården
Fontänträdgården
Brunnsträdgården
Ekotemplet
Nedsänkta trädgården
Lusthuset
I augusti 1926 kommer Munthe till Sverige för att vårda drottningen som är mycket sjuk. Men han vill också träffa sina söner och erbjuder sig att bo på Johanssons pensionat i Tällberg.
Hilda inbjuder honom att bo på Stengården, men säger samtidigt att pojkarna är ganska högljudda:
"Men Du kommer säkert att beväpna dig med tålamod för de dagar du kan vara här. De båda rum som du hade ursprungligen, på bottenvåningen, är tomma: men flygelbyggnaden är det inte, för det har varit pojkarnas verkstad i årtal och en välsignad tillflykt för alla deras uppfinningar, modelleringsarbeten, målningar och alla möjliga andra saker. Jag säger detta så att du inte förväntar dig ett lugn som inte kan finnas. I stället kommer du att finna stället lika vackert eller kanske ännu vackrare, patinerat av åren, och pojkarnas ovana att höra annat än gott om dig." Munthe kommer och stannar några dagar. Femton år har gått sedan han var där sist, och det är sju år sedan han såg sina söner, Peter nu 18 och Malcolm 16 år.
Hilda med sin hund och sönerna Malcolm och Peter. På bilden även målaren Peter samt två tavlor som hänger i kapellet i Hildasholm
När Axel Munthe rest tillbaka till Stockholm skriver han till sina pojkar: "Jag har c/o er mor skickat en liten present på 500 kronor som skall delas lika mellan er och spenderas på vad ni kan behöva av färglådor, penslar, paletter och olika verktyg för er målning och modellering. Ni har båda genom Guds nåd utrustats med en fin och säker känsla för skönhet och med en anmärkningsvärd konstnärlig talang. Det är er plikt att utveckla denna talang genom hårt och seriöst arbete, och det är era föräldrars plikt att försöka hjälpa er med detta genom klok vägledning och rådgivning"
1927 kommer en lag som gör det lättare för Munthes att köpa marken. Genom sitt ombud, notarien Gösta Boéthius förhandlar Hilda med Kyrkostämman som ger henne rätt att lösa största delen av området. Men en strandpromenad i framtiden kan komma att anläggas och Hilda får då inte hindra folk att promenera på sjösidan nedanför Stengården.
Efter många förhandlingar och intriger skriver Hilda och Axel ett brev till kungen undertecknat av dem båda den 28 juli 1929. Trots att möjlighet till inköp, efter detta ligger öppen, blir något sådant inte av.
Händelser i Axels och Hildas omgivning påverkar slutförandet av processen; Drottning Victoria ligger för döden. Boken om San Michele håller på att ges ut, en nära släkting till Hilda dör. Stengården, nuvarande Hildasholm, förblir ett arrende.
ANDERS LINDSTRÖM