Kyrkomusikhistoria har skrivits i Göteborg               

                MKYRKOMUSIKSYMPOSIUM 14-17 SEPTEMBER 2006  

Tusen kyrkomusiker från Svenska Kyrkan därtill teologer, tonsättare, förnyare och bevarare strålade samman till ett musiksymposium av sällan skådat slag i Göteborg:

All tänkbar mångfald i fråga om genrer fanns representerat och musikaliska tidsepoker från medeltid till nutid belystes i form av seminarier, mässor och konserter. Framstående artister från när och fjärran förgyllde festen med framträdanden av förnämligaste framtoning.

Allt pågick i en mängd kyrkor och lokaler: Annedalskyrkan, Artisten/Musikhögskolan, Bergsjöskolans aula, Betlehemskyrkan, Christine kyrka, Domkyrkan, Hagakyrkan, Hjällbo kyrka, Johannebergskyrkan, Konserthuset, Oscar Fredriks kyrka, Tabernaklet, Vasakyrkan, Stadsbiblioteket, Stenhammarsalen, Örgryte nya kyrka.

Utan överdrift kan man påstå att det kyrkomusikaliska utbudet i Göteborg var enormt dessa dagar.

Utan möjlighet att gå på djupet av innehållet i detta stora utbud vill jag ändå göra en summering och även peka på några företeelser värda att uppmärksammas särskilt. 

Redan första dagen kunde den som ville besöka Bergsjön/Hjällbo, nya bostadsområden i Göteborg, för att ta del av ”Musiken i det nya landet” d v s att i Bergsjön och på Hjällbo uppleva kulturskolans respektive församlingens arbete i ”En del av den världsvida kyrkan”. Förutom barn, lärare och vuxna från världens alla hörn fanns i detta invandrartäta område musikledaren Charina Widmark, prästen Annika Hansson och kyrkomusikern Ulrika Melin-Larsson.

För de som valt att komma tidigt till symposiet erbjöds även att ta del av Göteborgs orgelkultur. Och en kul tur blev det verkligen med Jan H Börjesson som ciceron till Örgryte nya kyrka samt Haga- och Vasakyrkan. Att Börjesson inte enbart var en charmerande ciceron utan även en utsökt traktör av instrumenten fick den stora gruppen orgelentusiaster erfara därtill gudabenådad sångare senare vid en barockkonsert i Christine kyrka. Att Göteborg är en av Nordens främsta orgelstäder visste kanske inte alla innan, men detta fick vi erfara under denna intressanta ”orgelresa”.

Senare på eftermiddagen gavs ett seminarium kring ny mässmusik på Musikhögskolan samt en orgelmässa i Domkyrkan.

Kvällens stora evenemang skedde i Konserthuset där Verdis Requiem framfördes med utsökta ryska solister som trollband åhörarna. Den som ville avsluta dagen på annat sätt kunde på kvällen bege sig till Hagakyrkan för att ta till sig ett nyskrivet verk ”Se gryningen” av Göteborgskompositören Stefan Forssén med texter av olika svenska författare. ”Forssén fångar med sin milda och återhållsamt impressionistiska jazzdialekt den sällsamma drömstämningen i Strindbergs pjästext” skriver Göteborgsposten om detta verk.

På torsdag vid Kyrkomusiksymposiet 06´s högtidliga öppnande i Vasakyrkan fick alla erfara hur underbart psalmer kan klinga och att den mänskliga rösten i sång lyfter själen och känslan till sfärer där glädjen, lyckan och gemenskapen har sin hemvist. Att dessutom med alla församlade få stämma in i ”Hymn of glory” av Enrico Bossi till Vasakyrkans magnifika orgel och brass var en upplevelse, förmodligen inte bara för oss som sjöng utan även den som hymnen var tillägnad där han-hon-den-det möjligen befann sig någonstans.

Efter mer eller mindre humorfyllda välkomsthälsningar av representanter för kyrka, kommun och studieförbund samt jubelmusik av Petr Eben för brass och orgel bjöd Göteborgs stad på ”mingellunch” utanför kyrkan i strålande brittsommarsol till allas stora förnöjelse.

Under eftermiddagen tog så workshops och seminarier vid. Här kan enbart nämnas olika ämnesområden som Ungdomskör, Barnkör, Teologi och musik, Repertoar, Orgelmetodik, Cross-over Orgel, Gudstjänst, Temamässor.

Senare på eftermiddagen kunde vi välja mellan att lyssna på hur King´s College Choirs dirigent Stephen Cleobury arbetar med en svensk gosskör, i detta fall Göteborgs gosskör. Alternativt hur Byron J Smith arbetar med gospelkören The Spirit Chorale of Los Angeles eller att höra vad organisten Hans Davidsson hade att berätta om J S Bachs lilla orgelbok i Örgryte nya kyrka.

Kvällen inleddes med två programpunkter den ena i Domkyrkan med Domkyrkans goss- flick- och ungdomskörer i programmet ”Hopp”, den andra i Johannebergskyrkan med Hjo Ungdomskör ”Sjung till Herrens ära”.

Oavsett vilken kyrka som valdes för att lyssna på dessa barn och ungdomar kan man med glädje och beundran konstatera att vid kunnigt och besjälat ledarskap frigörs unga människors röster och ges möjligheter att inom kyrkans hägn utvecklas till inte bara till goda sångare utan också till harmoniska människor.

I Annedalskyrkan presenterades musikalen ”Rebecka”, text Ylva Eggehorn, musik Jonas Franke-Blom arr/regi C Gnosspelius. Detta sceniska verk framfördes detta tillfälle i konsertversion av Haga Motettkör och Betlehemskyrkans kör med instrumentalister samt ett flertal rollgestaltare av de gammaltestamentliga profilerna.

För alla älskare av barocktidens utsirade tonspråk framfördes i Christine kyrka ”Membra Jesu Nostri” tonsatt av Dietrich Buxtehude. Jesu kroppsdelar beskrivs här i form av 7 kantater skrivna för solister, kör och instrument, utsökt framfört av Göteborg Baroque under ledning av Magnus Kjellson.

Så blev det åter brass och orgelmusik med organisten Johannes Landgren och brasskvartett i Vasakyrkan för den som inte lyssnat tillräckligt på detta vid invigningen.

Två timmar senare fick vi välja mellan två musikprogram av helt olika karaktär: Gospelkonsert i Betlehemskyrkan eller Gregoriansk mässa i Vasakyrkan.

Här tror jag att den som känt att gospelmusik inte riktigt är hans eller hennes musik men ändå valde detta inte ångrade sig: Många vittnade att denna konsert med The Spirit Chorale of Los Angelses och ledaren Byron J Smith var det mest engagerande gripande musikaliska uttrycket under hela symposiet.

Att inför natten kunna få sjunka in i den gregorianska sångens tidlösa uttrycksform och att förnimma att i vår kyrka finns liturgisk musik som hållits levande i nära tusen år där vi alla är länkar i tidens stora sammanhang är något som väcker till eftertanke i ett sammanhang som detta.

Så kom lördagen som blev symposiets mest ”späckade” dag av mångfald och möjligheter. Den morgonpigge begav sig till Domkyrkan och kunde där ”Vakna” genom att sjunga Magaret Rizzas musik tillsammans med Per Högberg och Vokalensemblen Ad Dominom och fira gudstjänst under leding av Annika Anderbrant präst i Falun. Margaret Rizza lär ha en liten kommunitet utanför London och hennes vackert meditativa musik för på något sätt tanken till Taize i Frankrike.

Hela förmiddagen ägnades sedan åt en mängd seminarier och musikaliska intermezzon på Musikhögskolan/Artisten där även musikförlagen hade utställning med aktuell musik till försäljning ett s k Kyrkomusikaliskt torg: Här förkom allt från Suzukiorgelundevisning med barn i stora orgelsalen, Andrum-kropp och röst i rörelse, Psalmer i 2000-tal, fackprat, filmseminarium, orgelskoj, gospel och nätbaserade utbildningar till klezmermusikalisk underhålling i Artistens café.

Samtidigt kunde man bevista öppen repetition med Kings College Choir på Konserthuset, senare även med The Real Group, därtill besöka Örgryte nya kyrka och lyssna på seminarium kring Dietrich Buxtehudes musik (tonsättaren som Bach valde att traska 35 mil för att lyssna på).

I anslutning till vår (tidigare) statsminister, i detta fall partiordförande Göran Perssons valmöte på Götaplatsen bjöd Göteborgs kyrkliga samfällighet alla deltagare på lunch i Konserthusets foajé och många valde att inta denna på Konserthustrappan. Dock tvingades de flesta ta sin tallrik och fortsätta lunchen innanför Konserthusets dörrar, kanske inte så mycket på grund av Perssons ”valspråk” men det ofantliga decibeltal som högtalarna förmedlade klarade inga kyrkomusikeröron av ute på Götaplatsen.

Så på eftermiddagen infann sig två brittiska höjdpunkter, den ena King´s College Choir konsert i Vasakyrkan den andra, Emma Kirkbys och London Baroques konsert i Domkyrkan:

Först en eloge till arrangörerna som valt att engagera ensembler av denna dignitet till symposiet. Förebilder behöver vi alla i vår verksamhet även om vi inte tar till sig allt som den brittiska traditionen representerar i form av beteendemönster; pojkarnas traditionella klädsel i värmen, tvånget att förbli stilla stående under långa mellanliggande orgelstycken o s v.  Men nog känns historiens vingslag och traditionens bärare av skönhet och kulturarv när Tye, Gibbons, Weelkes Purcell, Händel, Elgar, Ireland, Stanford , Tavener, Vaughan Williams och Howells klingar ur King´s College Choirs välövade strupar vilka ljudit ”kontinuerligt” sedan 1400-talet.

Och var finner vi en sådan tolkare av Händels andliga musik om inte hos den ljuvligt närvarande och musikaliskt ”fjärilslätta” sopranen Emma Kirkby uppbackad av härliga musikanter i London Barocque. Ensemblens gambist Charles Medlam med organisten Terence Charlston visade också prov på enastående musikalitet i Händels Sonata in C major for Viola da Gamba and Keyboard. Även Krell och Corelli var företrädda i denna något för långa konsert där ett tiotal bussar tvingades vänta en halv timme extra för att transportera publiken från Domkyrkan till andra konserter. Med andra ord; en arrangörens mardröm.

De andra konserterna var tre till antalet: Två dramatiska verk som framfördes i Johannebergskyrkan respektive Oscar Fredriks kyrka samt en orgelimprovisationskonsert i Christine kyrka med orgelveteranen Anders Bondeman och Annika Nordin recitation.

”Kärlek” eller ”Apostlagärning” för kör, barnkör, solister och instrumentalister i Johannebergskyrkan av Carl Unander-Scharin uruppfördes 2004 i Stockholm, här representerat av St Johannes kammarkör, Klass 5 E från Adolf Fredriks musikklasser med Mikael Bellini som evangelist, Olof Lilja Stefanos, Karl Rombo Jesus och Sami Yousri som Jesaja.

Framförandet i Oscar Fredriks kyrka bestod av En svensk Markuspassion för solister, två körer och kammarensemble med koraltexter av Bengt Pohjanen och musik av Fredrik Sixten.

Evangelist; Inger Olsson-Moberg, Kristus; Björn Larsson, Petrus; Mikael Andersson, Pilatus; Anders Thorell, överstepräst; Torsten Lantz samt tjänstekvinna; Susanne Sahlgaard. Oscar Fredriks Kammarkör och Ceciliakör och instrumentalister allt under ledning av Lars Hernqvist.

I Domkyrkan konserterade Lunds Vokalensemble med sin ledare Ingemar Månsson med musik av Giovanni Gabrieli, Gisela Kverndokk, Johann Sebastian Bach, Eskil Hemberg, Orlando di Lasso och Sven-David Sandström.

Samtidigt dansmässa ”Tillit” i Hagakyrkan med dansarna Kerstin Abrahamsson och Åsa N Åström, koreografi Kersti Grunditz, musiker Ulrike Heider och Haga Motettkör. Liturg Lena Sjöstrand och i Örgryte nya kyrka Nordtysk Orgelbarock med Hans Davidson.

Lördagskvällen avslutades med en bejublad nattkonsert i Konserthuset med The Real Group som kvällen och kyrkomusikerna till ära hade komponerat ihop ett särskilt program kallat ”Till alla Sveriges kyrkomusiker”.

Under programmets gång gavs den med kyrkomusiker fullsatta salen möjlighet att önska ”låtar” som improviserades fram av gruppen direkt på scen därtill i önskad genre. Kyrkomusikernas val blev: ”Pärleporten”, ”När lillan kom till jorden” samt nationalsången ”Du gamla du fria”.

På söndagsmorgonen skrevs kyrkomusikhistoria i Vasakyrkan vid den morgonsång som gick under namnet ”Vakna”. Medverkade King´s College Choir med Stephen Cleobury samt Göteborgs Gosskör och dess ledare Maria Forsström samt Karl-Göran Linzander liturg.

Sida vid sida skred de båda körerna i procession in i kyrkorummet och framme i koret, helt integrerade, sjöng de dels var för sig, dels tillsammans underbart vacker brittisk gudstänstmusik.

Aldrig tidigare har det hänt att en svensk gosskör förenad med Kings´s College Choir, en av världens främsta i sitt slag, getts möjlighet att sjunga tillsammans och tillsammans fungera i ett liturgiskt sammanhang som detta.

Till Göteborgs Gosskörs och dess ledares beröm måste sägas att ingen musikalisk eller annan störning fanns som graderade någon av körerna i gudstjänstrummet negativt. King´s College Choir är KCC och Göteborgs Gosskör är GG, var och en med sina förutsättningar och traditioner, men under denna högtidsstund i Vasakyrkan var de båda körerna varandras likar och jag är övertygad om att de unga sångarna i respektive kör berördes av varandra, därtill stimulerades av varandra precis som alla vi övriga deltagare blev stimulerade denna historiska morgonsång i Vasakyrkan och gick därifrån ut djupt gripna över vad vi hört och sett.

Så återstod till sist den magnifika ”Festhögmässan” i Domkyrkan med kör och biskop i full ornat där alla kunde samlas till psalm- lovsång, mässa, dans samt tack och farväl efter oförglömliga dagar i Göteborgs stads, stifts och församlingars hägn 14-17 september 2006. 

Anders Lindström,

musikkonsulent i Västerås stift

tillbaka till sidan Artiklar