Kummelby Förlag & Produktion
Villa San Michele
ANLÄGGNINGAR PÅ CAPRI MED ANKNYTNING TILL AXEL MUNTHE
Caprivy från hamnen Marina Grande med en av Capri's ytterst få sandsträmder. Villa San Micheles kapell är den lilla vita byggnad som skymtas bland träden i bergsbrantens mitt t.h..
Foton: Anders Lindström.
Villa San Michele med sitt krenelerade tak och takbyggnaden, f.d. intendent- gästbostad, nu San Micheles Café.
Villa San Michele's entré.
Villa San Michele är den byggnad som svenske läkaren Axel Munthe (1857-1949) uppförde på Capri i början av 1900-talet. Marken som Munthe köpte här 1895 är belägen i Anacapri, det övre samhället på ön, längst ut på Capodimonte (Bergets krön) 325 m.ö.h. med vidunderlig utsikt över Neapelbukten.
Axel Munthe hade upplevt den här platsen redan 1875, då han som 18-åring kom till ön för första gången och vandrade upp till Anacapri och där mötte snickarmästaren Vincenzo Albertino i sin vingård. Denna vingård utgjorde också lämningar efter en av de tolv villor som kejsaren Tiberius en gång låtit uppföra på Capri. Munthes endagsbesök på Capri och miljön där, gav honom en vision som han senare skulle komma att förverkliga. Här uppe skulle han bygga ett hus med ”vita loggior och arkader med anrika marmorfragmenter, ovärderliga fragment från gågna tiders skulptur strödda överallt i min trädgård”. Han skrev vidare: ”Mitt hem ska vara öppet för sol vind och havets röster – liksom ett grekiskt tempel – och ljus, ljus, ljus överallt”, eller som Ted Gärdestad hundra år senare kom att uttrycka sig: ”Sol, vind och vatten…..”
Loggian, Villa San Michele.
Skulpturer och marmorföremål i Villa San Michele.
Till villan har Munthe även knutit en egyptisk sfinx som står placerad nedanför kapellet och blickar ut över havet, mot sitt hemland. Var Munthe fått tag i sfinxen och hur han lyckats få dit den, är en gåta. Detta har han heller inte velat tala om för någon. Men den som klappar sfinxen kan vara säker om att få återkomma till Capri, heter det.
Även en etruskisk sfinx finns intill. Efter att ha stått på den plats där den egyptiska nu står, fick etrusken maka på sig en smula. Utsikten dock, är lika hänförande där den nu är placerad!
fortsättning på loggian.
Den egyptiska sfinxen.
Till sin vän och gynnare, den norske statsmannan diplomaten ”Exellensen” Georg Sibbern som Axel Munthe skrivit fler än 100 brev till, skriver han 1896: ”Detta sista år har allt mitt intresse koncentrerat sig kring realiserandet av en gammal dröm – att få mig en tillflyktsort der jag kan lefva mina sista år och dö i lugn och ro. Jag har lyckats köpa en gammal kyrka belägen på öns vackraste punkt alldeles för mig sjelf och jag håller nu på med att inreda den till bostad – en vingård ligger ikring den och den täcker ett av Tiberii palats hvaraf jag utgräft en betydande del…… Kyrkan var ett tempel till Isis fordom, blef så del af Tiberii palats så återigen kapell dediceradt längre fram till S:t Mikael…”
Att det är kapellet som fått ge namn åt Villa San Michele kan vi vara ganska säkra på.
Villa San Micheles etruskiska sfinx.
Den gamla byvägen och byporten till Anacapri. Ovanför synss gaveln på kapellet San Michele och den egyptiska sfinxen som blickar ut över havet.
Här en intressant bild över hela Villa San Micheleområdet. T.v. syns kapellet med byporten och bygatan nedanför utmed stupet, Bygatan och Fenikiska trappan utom bild t.v., var under långliga tider enda förbindelsen med Anacapri. Ovanför bygatan böjer sig VSMs loggia och bortom till höger syns själva villan och bortom den Foresterian. Nästa hus, bakom cypressen är Villa Rosa. Under senare tid har ytterligare byggnader tillkommit.Trädgårdens många träd och cypressallén som leder upp till kapellet syns också tydligt. Ovanför till vänster ser man odlingsterrasser, under vilka döljer sig stora vattencisterner, det finns nämligen inget grundvatten på Capri, varför allt regnvatten tas tillvara. Allra längst upp t.v. syns stigen som leder upp till Barbarossaborgen. Flygfoto: Herman Hammer 1956.
Efter att Munthe byggt villan färdig efter ”fem långa somrars arbete från soluppgång till solnedgån" var den så gott som klar och året var 1899.
Bland de första som besökte Munthe, redan innan villan blivit färdig, var den nygifta Marie Krøyer som vistades på Capri några månader och som konsulterade Munthe om sina problem och sitt nya liv med den danske konstnären Søren Krøyer 1896. Hon behövde själslig påverkan och uppskattning, inte mediciner berättade Munthe för Krøyer som kom dit lite senare. Munthe var också upprörd över att Krøyer låtit sin hustru resa utomlands ensam. Andra tidiga gäster var den engelske poeten Oscar Wilde och författaren Henry James. Wilde vistades ett par dar på Capri efter sitt tvååriga fängelsestraff och blev inbjuden tillsammans med sin vän lord Alfred Douglas att äta lunch hos Munthe. Detta efter att de blivit avfärdade av sina landsnän från Hotel Qusisiana. Douglas skriver till sin mamma i England, som också tagit avstånd från honom: ”Andra människor är vänligare och mer humana än Du. När Munthe bad mig att komma på besök sade jag att jag inte kunde komma utan min vän. Han svarade omedelbart att det skulle bli trevligt att träffa honom och hoppades att jag inte trodde han var så okunnig och ohyfsad att han kunde vara ovänlig mot någon som lidit så mycket eller blivit så skamligt behandlad. Han tillade att »domen mot honom (Wilde) alltid synts mig helt orimlig«. Ändå tror jag, att Du vet tillräckligt om Munthe för att veta att han är en god och human person, och dessutom intelligent och upplyst''.
Författaren Henry James kommer dit året därpå och skriver om Munthe och villan; ” Om det som där slutligen åstadkommits, med oändligt mycket tålamod, kärlek, möda, smak, skulle ses som en storslagen uppfyllelse av en länge närd dröm om Italien, något som fått sin fullbordan efter utdragen väntan, borde det då inte vara just i Ultima Thule som löftet högtidligen avgivits och det spirande fröet omsorgsfullt vårdats? För att avlocka Italien allt hon har att ge måste man förvisso vara antingen sällsynt raffinerad eller sällsynt genial, en sofistikerad skandinav eller helt enkelt en Gabriele d'Annunzio.
Främst är det ”The Story of San Michele”, ”Boken om San Michele” som översatts till många språk och som spritts och lästs världen över och därmed också fungerat som ”ambassadör” för att komma till Capri och besöka villan, trädgårdarna och muséet.
Boken om San Michele har översatts till fler än femtio språk och försäljningssuccen världen över är vad många förfarrare inte kommit i närheten av.
Stentrappa i Villa San Micheles trädgård som leder upp till Barbarossaområdet.
Men, redan innan villan blivit färdig tvingades Munthe ta problemet med sina ögon och ljuset på allvar, vilket nödgade honom skaffa en annan, mera undanskymd och avskild plats att bo på. Han kunde helt enkelt inte bo kvar på ett ställe som var så utsatt för solen.
”Jag hade byggt mitt hem, sten på sten, med mina egna händer, i mitt anletes svett. Jag hade byggt det på mina knän till en helgedom åt solen där jag skulle söka kunskap och ljus hos den strålande guden som jag dyrkat hela mitt liv. Elden som brände i mina ögon hade varnat mig
gång på gång att jag inte var värdig att leva i solen, att min plats var i skuggan. Men jag hade inte aktat på varningen. Liksom hästarna som vänder åter till det brinnande stallet för att förgås bland flammorna, hade jag vänt tillbaka sommar efter sommar till San Micheles bländande ljus. Akta dig för ljuset! Akta dig för ljuset!
En annan anledning var tillströmmen av turister, främst från Tyskland, men också att när han blivit färdig med Villa San Michele fanns nya visioner, nya projekt att sätta ”tänderna” i.
I maj 1902 köper Munthe Torre di Materita, ett medeltida försvarstorn som munkarna på ön uppfört i anslutning till sina odlingsmarker och som passade fint med sin undanskymda plats i Materitaområdet på västra delen av ön. Munthe var för övrigt svag för gamla borgar och torn. Han tillförskansade sig även försvarstornen Torre della Guardia, Torre di Damecuta samt Barbarossaborgen som är belägen högst upp på berget, ovanför San Michele. Läs mer om dessa under respektive rubriker.
Villa San Micheles f.d. intendenten Peter Cottino hälsar välkommen till villan
Följande personer är eller har varit intendenter, föreståndare, konsul på Villa San Michele:
Gudrun Uexküll (chefsguide, översättare) god vän till Axel Munthe tillika översättare av The Story of Villa San Michele
till tyska språket, ansvarade för Villans skötsel och drift 1943-49, men var inte intendent eller konsul.
Josef Oliv (journalist) intendent, konsul, 1950-67
Eric Berggren (arkeolog) intendent, konsul 1967-75
Levente E.S. Erdeös (arkitekt) intendent, konsul 1975-95
Ann-Marie Kjellander (journalist) intendent, konsul 1995-2003
Peter Cottino (filmare) intendent, konsul 2003-14
Stefan de Mistura (diplomat) intendent, honorärkonsul 2014
Villa San Michele med sin parkanläggning, museum och café är även ett svenskt kulturinstitut, med bl. a. konserter sommartid, samt svenskt konsulat på Capri, Museet är öppet för allmänheten med visning alla dagar året runt, Café Casa Oliv öppet april till oktober. Även visning av Barbarossaborgen, torsdagar april-september. Anläggningen förvaltas av Stiftelsen San Michele med kontor på Skeppargatan i Stockholm . Dit skickas också ansökan om stipendium/gästbostad för vistelse på San Michele, Capri.
För den som vill veta mer hänvisas till Villa San Micheles hemsida: villasanmichele.eu
Anders Lindström